Har i veckor nu haft en konstig känsla i magen som utvecklat sig till smärta och just nu är den väldigt kraftig. Har hela dagen har en smärta i magen som varierat lite på vart den vill sitta. Just nu är den över hela magen och ett trygg över bröstet. Smärtan vill gärna föra sig bak till ländryggen också och får det svårt att andas. Måste ta mig tid att kolla upp detta. Tyvärr har jag så sträng mentor i skolan så att ens tänka tanken på sånt är inte populärt men jag måste. Kan inte gå och inte veta vad det är eller vad som händer. Det jag kan tro är att det är tjocktarmsbesvär eller något, liknande IBS eller kraftig magkatarr. Man kan väl "hoppas" på det så att det inte är något värre. 
Man får hålla tummarna! 

Igår kväll va det bara lite små mys med "Jönköping" ute på Tanumstrand, fick mig en rejäl runda i buggen av buggkungen. Blir väl det även ikväll skulle jag tro eftersom det enda som händer när dom är här är bugg, bugg och bugg men det är rätt kul att kunna bugga. Nu är jag även inne på inlärning av någon mer "tant&gubbdans" som jag kallar det. Man lär ju ha användning av det i framtiden. 
Imorgon är det match men får som sagt ta det lugnt eftersom min mage inte riktigt är med mig.
Hoppas ni får en bra helg! 
Kram på er

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag


Vill bara dela med mig av en av dom finaste svenska texterna jag hört. Varit sträng på att inte gilla Kent, vilket jag inte gör nu heller men denna låten är riktigt bra! 

Hej mina vänner! 

Det var en månad sedan jag skrev sist och jag kan erkänna att jag har verkligen inte haft varken tid eller lust att skriva, har helt enkelt glömt bort bloggen. Sedan jag började i skolan så har jag haft fullt upp. Det är inte lätt att börja i en helt ny skola, helt ny linje med nya människor sista året på gymnasiet men det har gått bra faktiskt, jag har kommit in i klassen väldigt snabbt och man känner sig som en i klassen på riktigt för en gångs skull. Sedan kommer ju allt jobbigt som läxor, prov osv men hittills på inlämningarna vi haft så har det gått bra, hoppas bara det håller i sig resten av året. Tyvärr går jag inte riktigt ihop med min mentor, han sätter väldigt höga krav och är för intensiv för att jag ska orka. Får försöka bita ihop så att jag inte drar på mig några onödiga tjafs. 

Som varje 3:a på gymnasiet så ska man göra ett projektarbete och äntligen har jag bestämt mig för vad jag ska göra. Jag ska använda mig av Maslows behovtrappa och analysera en väldigt samhällspåverkande film. Maslows behovtrappa visar dig hur du måste "leva" för att kunna få ett bra liv och må så bra som du ska göra. Filmen jag ska analysera är "Into the wild". En kompis till mig har sett den och sagt att den är riktigt bra så jag fr hoppas på att det är sant det han säger. Ska försöka ro i land detta stora arbete som ligger på 100 timmar utanför skolarbetet, alltså på min fritid så det kommer ta en del tid av mitt liv nu det sista året i skolan så jag hoppas verkligen jag får ett bra betyg på det. Med rätt hjälp och rätt metoder så ska jag nog få det också. 

För övrigt så hoppas jag att jag får mitt liv att rulla på igen. Har inte mått så bra den senaste tiden efter sommaren.
Jag vill ha tillbaka den känslan och det självförtroende jag hade i somras, kunna ha det nu när jag måste ha det. Känner en väldigt stor press att klara av allting i skolan på bästa sätt om inte mer och det tar ju naturligtvis kål på en i längden. Ska försöka hitta tid för att kunna få slappna av och göra roliga saker som får mig tänka på annat emellanåt men det kan bli svårt med den pressen att aldrig kunna få ledigt av min mentor pga att jag ligger efter eftersom jag kommer in 2 år senare och har i stort sett aldrig riktigt läst det dom läst/läser nu. Skulle vilja boka en resa nånstans med någon nära och bara kunna få slappna av och njuta av det man har tillgång till där. Nog pratat om detta.

Hittade en riktigt bra låt igår, gammal men väldigt bra. The Story heter den av Brandi Carlile, riktigt bra röst och inlevelse i låten, den känns äkta på nåt sätt och passar på ett sätt in i mitt liv. Ta och lyssna på den tycker jag! 
Brandi Carlile – The Story. Hoppas ni mr bra och att ni klarar av skolan, jobbet eller vad det nu är som ni sysselsätter er med på dagarna. 

Kram!